Det finns många fördelar för ett företag att ge de anställda friskvårdsbidrag. Genom friskvårdsbidraget uppmuntras de anställda att utöva olika fysiska aktiviteter. Många tränar ändå, men för en del kan friskvårdsbidraget bli en startsträcka och en puff i riktningen mot ett mer fysiskt aktivt liv. Att dessutom ge de anställda möjlighet att träna under arbetstid någon gång i veckan gör att motivationen att nyttja friskvårdsbidraget ökar. Friskvårdsbidraget gäller inte bara gymträning med bänkpress och annan styrketräning, utan det kan också läggas på till exempel massage, kostrådgivning och nikotinavvänjning med mera. På Skatteverket finns en fullständig lista på vilka aktiviteter som ingår i friskvårdsbidraget. Några exempel på saker som inte ingår i friskvårdsbidraget är inköp av prylar som till exempel träningskläder och träningsredskap, spabesök och kiropraktik. Det gäller inte heller aktiviteter eller behandlingar som utförs i rehabiliterande syfte, utan endast sådant som utförs i förebyggande syfte.
Även om det så klart kostar en hel del pengar för ett företag att erbjuda sina anställda friskvårdsbidrag har ett flertal undersökningar visat på att det lönar sig i längden. Personer som tränar eller utövar någon form av fysisk aktivitet blir friskare, piggare och presterar generellt sätt bättre. Därmed blir det färre sjukdagar för de anställda vilket gynnar arbetsgivaren ekonomist, eftersom företaget annars får stå för både sjuklön de två första veckorna och en vikarie som kan täcka upp för den som är sjuk.
Hur mycket friskvårdsbidraget ligger på varierar från företag till företag. Det är upp till varje arbetsgivare att avgöra vilken summa det ska uppgå till. En generell riktlinje är en summa per år som motsvarar kostnaden av ett gymkort för lika lång tid. Bidraget får dock enligt lag inte överstiga 5000 kronor per anställd per kalenderår.